Katter lär oss så mycket

Vi har mycket att lära av våra kära djur och i just detta sammanhang katterna. Här planera husse å jag, måla upp scenarion och försökte förbereda oss inför de nya matrutinerna och vad det skulle betyda för 10 speciella katter. Som skrivet innan har Ramses och Hobbe verkligen förvånad oss. Vist det är aldrig bortkastat att planera lite, då står man inte helt handfallen i en situation utan har något att falla på men det är inte vi som lär katterna en ny matrutin det är dem som lär oss.

Vi var ex inställda på att servera mat två gånger om dagen, å fri tillgång på nätterna med isolering. Så när jag kom hem idag var det ungefär 1 ½ timme kvar till kvällsmaten skulle serveras, ja ungefär vi hugger det inte i sten. Ramses hade dock hoppat över lunchen, ett scenario vi inte hade målat upp, och var nu hungrig. Han sprang raka vägen ut i köket och satt så duktigt på "sin plats" bredvid mikron, då alla blir serverade på olika ställen. Han var hungrig och lät mig veta det. Det fanns ingen ide att säga vänta 1 ½ timme nu ska vi ställa in klockan. Jag var hemma, han var hungrig och väntade där han ska bli serverad. Då serverar jag.

Just med tanke på hur Ramses sa att han var hungrig. Det var ett konstaterande rätt och slätt. Till skillnad på Gismo som alltid snurrar runt fötterna piper och gnyr i förhoppning att få något. Ja ibland är han hungrig men inte varje gång.

Nya matrutiner

I natt stängdes en snopen Ramses och en förvånad Sylvester in i husses sovrum. "Vad har vi gjort för fel". Deras special mat stod serverad och de andra katterna fick tillgång till sitt foder i vanlig ordning. Problemen med vår nät dörr vart dock uppenbara när jag smet upp på toa. Ztiss hade tagit sig in och ätit det förbjudna fodret!! Det är ett medicinskt foder så bara som sådant är det ju inte bra att de andra äter det men då Ztiss har foder allergi är det verkligen inte bra att han äter det. Som väntat var han lös i magen idag men tack och lov är gluten allergin inte lika illa som laktos allergin för då hade vi fått åka till veterinären idag och vätska upp honom.

På morgonen togs all mat bort och Sylvester och Ramses fick sin frihet åter. Någon timme senare nyttjade Ramses detta till max med ett härligt tokspel. Han for runt som skjuten ur en kanon kula.

Sylvester är lite låg mät men det har nog med operationen att göra. Tror dock inte han har ont.

Vid 12 serverades en lunch och det är alltid kul hur katter lyckas förvåna. De kan verkligen konsten att förbrylla sina slavar. Vi hade räknat med att Ramses skulle matvägra det nya fodret och att Hobbe inte skulle få matro att äta en serverad måltid. Ramses åt med mycket god aptit av sitt foder och till och med rata det gamla (?!) och Hobbe var en av de första i köket som satte sig och åt så förnöjt. Lite udda vart det så han sökte lite stöd hos Matrix genom att äta tillsammans med honom. Fast de hade varsin skål satt Matrix och Hobbe tålmodigt och tog en kul varannan gång från skålen.

Ramses är lite frustrerad att maten inte är framme och jag tror nog vi ska försöka införskaffa Zyklene att i fall i fall.

Hur vida grabbarna kommer acceptera att vara isolerade. Om Sylvester kanske ratar sitt foder och äter bara Ramses osv vet vi ännu inte. Är det så blir det problem. Våra TR katter skulle behöva möjligheten att små äta någon gång under dygnet men att isolera dem istället håller nog inte. Matrix klarar nog inte det och risken är att han skulle göra slarv sylta av Gismo i sin panik. Det hela är dock ett framtida problem vi är bara på dag ett och vi får ta allt som det kommer. Funkar det inte alls att isolera, servera olika mat sorter osv flyttar vi isär. Tur i oturen att det hela gäller de katter det gäller.

Trasiga tand och sårig rumpa

Det som såg ut att vara en sliten och lite trasig tand visade sig vara något värre. Den var skadad på ett sätt att veterinären var tvungen att operera ut delar av den och slipa ner resten. Stackars Sylvester är nu sydd i tandköttet. Han är tagen av dagen och kommer behöva en del övervakning en tid fram över ifall det blir komplikationer i munnen.

Ramses visar tydligt att han mår dåligt och dåliga erfarenheter säger mig att kristallerna nog håller på att bli sten. Så jag ber en stilla bön om nåd att slippa urinstens stopp i påsk helgen, då har vi 9 mil enkel väg till veterinären. Den soppan vill jag inte uppleva igen.

Freyas analsäckar var jätte fina men hon är sårig i rumpan. Vi ska testa ännu en ny salva, vilken i ordning på henne vet jag inte. Det är många vi nu bollar för att balansera hennes rumpa.

För att försöka sätta in en hjälp till Ramses börjar vi nu nya matrutiner idag. I natt stängs Ramses och Sylvester in i husses rum med deras special foder medans de andra har fri tillgång till sitt. På dagen tas maten bort men kommer serveras vid två tillfällen. Vi hoppas detta kommer funka. Tyvärr hittade vi ännu fler felbyggen i denna lya så nätdörren vi har funkar inte bra i husses rum. Vi måste bygga en ny.

Isolerad Sylvester

I natt stängde jag in mig i sovrummet med Sylvester då han inte fick äta innan tand operationen. Vi har ännu inte börjat på allt vad special foder heter utan kör på gammalt foder ett litet tag till varpå de andra katterna fick fortsätta ha fri tillgång på maten under natten.

När man isolerar Ramses får man inte sova för han ylar som om han tog i från svans tippen, det behövs knappast sägas att sömnen uteblir och att mitt humör blir ganska kort.

När man isolerar Sylvester får man inte heller sova men det går inte att vara sur på honom. Han spinner så det donar, tvättar en tydligen mycket smutsig matte och buffar så att man i omgångar tror att han planerar att extra knäcka som murbräcka. Men han är så glad, spinner så ljuvligt att man kan inte bli sur på honom. Det går inte fast man är vaken hela natten.

I morse ville inte Sylvester vara instängd själv medans jag gjorde mig i ordning. Så jag gick direkt ut i köket för att ta bort maten. Det kan verka logiskt när en katt inte får äta men väldigt korkat när den katten är Sylvester. Efter 12 timmar utan mat längta han inte efter torrfoder utan citronmellissen! Han hann få i sig ett blad innan jag tog bort örten. Min älskade art konfunderade katt som inte ens fattat att katter inte gillar citron. Kan tilläggas att han älskar citron vatten. Dem glasen kör han ner hela tassen i och slickar sen förnöjt i sig från tassen som får agera slickepinne.

Veterinären gjorde en hälsoundersökning och konstatera att Sylvester 17 år inte kan vara mycket mer än 10 i det skick han är i, njurar till trots. Snacka om att sånt gör en matte glad! Matte pussade på farfar innan han stoppades in i buren igen och bars iväg av sköterskorna. *Mitt hjärta sprack*

Väl hemma drog jag igång datorn och för en sekund glömde jag mig och väntade mig den vanliga morgon rutinen men ingen Sylvester kom och krävde borst stund. *Snyft*

Veterinär besök

Ja inte är det konstigt att jag funderar på att göra en adress ändring till veterinär kliniken?! I morgon ska Sylvester lämnas in på morgonen så att en tand kan tas bort. Min älskade farfar. Fast jag har världens bästa veterinär klinik och jag litar fullt ut på dem är det pesten att min pälskling ska vara åtskild från mig en hel dag i främmande miljö. Hade jag kunnat hade jag suttit å hållit hans tass hela dagen. På kvällen när farfar ska hämtas hem ska Freya få följa med. Anal säckarna bråkar IGEN, det var inte länge sedan sist nu. Gumman har så ont. Båda ska även få sin vaccinering som vi är sena med, jobbigt värre. Jaja bark bröd och soppa på spik i april låter det som! ;)

Äntligen

I dem tidiga morgon timmarna stampa en stolt Gismo upp i mammas säng. Han tiggde en liten puss innan han äntligen kunde sova i min famn igen.

"Mamma & jag"

Sylvester urin prov del 1 av 1

Igår kväll var det så dags för Sylvester att bli instängd i sovrummet för att lämna urinprov. Någon köksbordsbur behövs inte på Farfar. Däremot hade tydligen operation Ramses stulit hela min hjärn kapacitet och jag kunde inte tänka längre än näsan räckte, vilket ni snart ska få läsa om.

Att fylla lådan med något som simulerade sand var emellertid svårare. Plastkulor leker han med och popcorn kärnor äter han, majs som majs verkar min "kanin" tycka. Så jag grävde fram små glas pluttar som fungerat som dekoration i det numera nedlagda akvariet, diska dem och la dessa få stackare i lådan. De skulle säkert trigga om det var mer än en handfull men man tager vad man haver å jag hade inget annat....

Klockan 4 i natt vaknade jag med tanken "herre gud vad dum jag är. Brickan i bokhyllan är ju dekorerad med flata dekorations stenar". Sen svor jag över min över aktiva hjärna som inte lät mig sova. Sylvester behövde gå på toa men han var inte bekväm med den han fått. Så jag masa mig upp, diska dessa dekorations stenar och återvänder till sovrummet. En desperat Gismo smiter in i rummet men blir snart infångad. Han saknar att sova i mammas famn! Söt nosen.

Jag fyller Sylvesters låda och lägger mig igen. Drar det varma inbjudande täcket över mig då först kommer nästa tanke: "Sylvester kissar gärna på kanterna och vår urinprovslåda har låga kanter. Men det finns ju.." Masar mig upp igen, trasslar mig ut och svär för tusende gången över vår nätdörr som vi aldrig kommer oss för att fixa helt. Den andra lådan är dammig som få där den just nu står oanvänd så det är ju bara att skrubba. Klockan är inte ens fem.

Tillbaka in i rummet rasar jag ihop fullständigt slut. Två nätter i rad med störd nattsömn....

Jag vaknar en kort stund senare av den ljuvliga aromen (ironi) från katturin men lyckas tygla mitt annars så explosiva morgonhumör och istället överösa Burr Burr med beröm. Jag har fått guldet jag hoppades på och i gengäld får Sylvester sin frihet!

Efter att ha tagit hand om urinet, skrubbat lådor igen och stenarna stupar jag i sängen. Det är inte mycket tid kvar tills klockan ringer men varje sekund känns som en guda gåva.

Dystra beskeed och tuffa tider

Så ringde djursjuksköterskan med resultaten på Ramses urinprov - kristaller dvs urinsten. Inte så konstigt med tanke på att han är en urinstens katt men provet visa på för mycket sten som kan bli förstora och då blir det stopp, även utan snopp.

Detta betyder att Ramses behöver äta ett medicinskt foder för urinsten. Sylvester behöver äta ett annat medicinskt foder för sina njurar. Båda foder sorterna får inte ätas av de andra katterna och Ztiss tål dessutom inte dessa.

Idag har vi fri tillgång på foder. Dels för att katter föredrar att små äta och dels för att behålla husefriden. Ramses tror att det inte finns mat om han inte ser mat och börjar direkt slåss för sin överlevnad. Detta troligen pga de år han var hemlös och antagligen ofta fick gå långa perioder hungrig.

Nu kommer vi inte kunna ha fri tillgång på foder längre. Nu måste vi lära flocken nya rutiner och vi blir än mer bundna i och med att mat måste serveras och dessutom övervakas så rätt katt äter rätt sak.

Ramses kommer troligen få börja isoleras när vi inte är hemma så han inte gör slarvsylta av flocken. Troligen kommer han även behöva time out:er när vi är hemma. Sen har vi ingen aning om hur vi ska få honom att äta det medicinska fodret, han hatar det och Ramses kan konsten att matvägra. Vilket nog inte förvånar någon. Den där regeln att en katt inte svälter sig själv utan börjar äta förr eller senare gäller inte honom. Vi har testat.

Oron är nu stor hur de andra ska klara detta. Hur Hobbe som är en liten ängslig katt ska klara av att äta en serverad måltid. Han kommer nog få svårt att finna matro. Matrix kommer bli väldigt stressad och både han och Gismo behöver små äta då de har TR. Denna tandsjukdom gör det svårt för dem att tillgodose sig näringen och jobbigt att tugga. Detta i sig gör också att Ramses/Sylvester kan komma att bli isolerade i perioder för att de andra ska ha mat framme (men det rubbar då rutinen för serverad föda och blir inte bra heller). För att Ramses/Sylvester ska också få små äta skulle de behöva bli isolerade var för sig något som skäl mycket utrymme och framför allt Sylvester klarar inte att vara helt alena.

Vi har ingen aning hur vi ska klara av detta!!

Urinprov på Ramses del 2

I natt var det dags att försöka igen, få ett urinprov på Ramses. Att isolera honom någonstans där det fanns tyg var dömt att misslyckas. De ända tygfria rum som fanns att välja på därefter var alltså köket och badrummet, ja lite tyg finns där förstås men dessa är lätta att ta bort. Det är emellertid så att har man med Ramses att göra måste man tänka flera steg före. I köket skulle han använda vasken som kattlåda och i badrummet golvbrunnen eller handfatet så det var dömt att misslyckas innan vi ens prova.

Därför tog vi till det gamla knepet "köksbordsburen" som vi uppfann och nyttjade under Ramses tid efter penis amputationen. Ett bord, dock inte köksbordet, bars in i mitt sovrum och hönsnät lindades runt. För att Ramses inte skulle tränga sig ut i nätets underkant tejpades den med silver tejp. Det är tur att man tillhör en Macgyver-generation. För att Ramses inte skulle pissa på nätet och spreja väggarna bakom slaktades en stor kartong och fick bli väggarna. Alltså det som behövdes för att ha en suck att ta urin prov på Ramses var: en rulle silver tejp (inte allt gick åt), ca 2 m hönsnät, en stor kartong samt att möblera om ett rum. Sen stängdes Ramses in med en tom kattlåda, vattenskål och mat. Medans vi stängde ingången tittade en ytterst chockad Ramses på oss. Han var inte det minsta rädd bara chockad att vi hade mage att göra så mot HONOM. Han är ju för sjutton gubbar kung, så här gör man inte mot en kung.

När jag gått och lagt mig dröjde det inte länge förrän tappra utbrytnings försök hördes följt av ett hjärtskärande ylande. Fler försök, fler ylande. Det tog några timmar innan Ramses insåg att han var besegrad.

10 timmar senare hade han fortfarande inte kissat. Lådan använde han som en fattigmans bädd. Jag tog ut honom och kände, urinblåsan var stor som en apelsin så jag försökte "tömma den manuellt". Ramses svarade med att försöka bita husse som höll i. Så medan vi funderade ut nästa steg stängdes Ramses åter in i buren nu med kompisarna utanför som undrade vad Ramses satt inne för.

Ett sätt vore att låta Ramses gå på sin vanliga låda, avbryta kissandet och få honom att fortsätta i en rondskål. Risken var emellertid för stor att han skulle smita eller lyckas slösa dessa guld värda droppar och vi skulle vara tillbaka på ruta ett.
Ett annat sätt var att bara vänta. Ramses var nu så kissnödig att det syndes i ansiktet. Ögonen rulla runt i huvudet på honom men kissa skulle han inte. "Ni ska inte få vinna" tycktes en butter Ramses tänka.
Ett alternativt var att åka till veterinären och låta dem tömma honom. Om inte annat skulle det gå med sedering. Risken fanns dock att Ramses skulle kissa i buren på vägen dit. Vist hade vi ingen filt i skulle vi på den vägen lyckas att få ett urinprov men med så mycket urin skvalpandes runt i buren var det ingen lockande tanke att bära den och dessutom en katt som badade i det, nej tack.
Det bästa alternativet var att ge popcorn kärnorna en ny chans. Kanske Ramses nu såg denna låda som sin sov plats, sånt vill inte en katt kissa på men kanske han var så nödig att popcorn kärnornas snarlikhet med sand skulle trigga honom?

Vi chansa

Jag han knappt lägga i kärnorna i lådan förrän Ramses satte sig och kissa och kissa och kissa och kissa och kissa. Det var som om dammluckor hade öppnats. Allt muttrande bytes nu ut mot heja rop "duktig Ramses, vilken stor kille vi har, så duktig du är". Efteråt var tassarna lite blöta så husse duschade dem och därefter fick Ramses sin frihet åter. Matte hade fått gåvan hon väntade på, urin.... Det är inte så konstigt att kattägare klassas som tokiga!!

I natt ska vi försöka få urin prov på Sylvester. =D

Urinprov på Ramses del 1

I natt stängde jag in mig i sovrummet med Ramses. Vi gillar inte att isolera våra katter utan i bästa möjliga mån hålla dem sällskap. Tanken denna gång var att han någon gång skulle bli så nödig att han kissade i lådan med popcorn kärnor och ge mig ett urinprov. Kort efter att jag lagt mig känner jag att Ramses kryper upp i sängen, han brukar gilla att sova på mina ben. Inte denna gång dock, katt !"#¤% sätter sig och pissar på täcket jag har över mig!! Verkligen tömmer en full blåsa. Ja i efter tanke borde jag insett att Ramses just nu pissar på tyg och skulle välja det före en låda som inte likna hans vanliga. Det var dock sent som attan och jag hade haft problem med tvättstugan så varken tankeförmåga eller energi fanns.

Ramses - matte = 1-0

Veterinär besök

Att ta urin prov på Ramses och Sylvester är i det närmaste omöjligt så vi hoppades att ett morgon besök hos veterinären skulle göra susen. Så morgon trötta som herrarna är skulle de inte hinna morgon pinka... haha där fick vi. Självklart hade båda kissat det fanns inte en droppe att få ur dem. Så vi får försöka hemma. Typ stänga in dem en å en i 12 timmar med bara vatten och en tom låda. Okej det finns ingen anledning att ta bort maten.

Blod prov togs dock på Sylvester och som vi misstänkte njurvärdet var lite högt. Inget alarmerande men det kan förändras fort dessvärre. Ja han är gammal, ca 86 år om vi jämför i människoår men den logiken hör inte hjärtat. Burr burr ska alltid vara med oss!! En tand var också i dåligt skick så han behöver till tandläkaren. Veterinären tyckte Sylvester ska äta njur foder så nu ska vi läsa på. Vi misstror inte veterinärens kunskaper med de är uppköpta av foder tillverkare som i sin tur stämplar sina foder som medicinskt med ofta väldigt lite underlag för att göra så. Där till vet vi inte hur rent praktiskt vi ska få Sylvester att äta ett annat foder. Vi har fri tillgång på mat och har vi inte det ställer Ramses till med hus i helvete. Han får panik och mins hungriga dagar som hemlös katt och tror att läget är sånt igen. De andra kan inte äta det medicinskt foder bla för att det innehåller spannmål något Ztiss inte tål.

Puuh

Oroliga tider

Just nu känns det inte roligt att vara kattägare ur många perspektiv. Åter igen har vi problem med fel kissande och en soffa är numera ännu en sak som blivit totalförstörd. I morse vakna jag dessutom av att sängkläderna lukta kattkiss. Här går min gräns. Jag vägrar stinka kattkiss eller att mitt hem stinker kattkiss, mer än sekunden efter låda besöket så klart. Aldrig.

Tyvärr verkar det som så att regeln är: hur jag än tvättar, en gång kissat på alltid kissat på. Vi behöver alltså kasta alla textilier och köpa nytt: handdukar, täcken, lakan osv! Å idags läget löper bara de nya en stor risk att bli kissat på det med. Vår teori är nämligen att det medfödda fel Nemi och Luna har i halsen gör att dem har känsligt luktsinne och minsta lilla spår ämne av urin, överfört från en katt tass till en ex filt, så luktar det toalett för flickorna som triggas att kissa.

Det är emellertid fyra katter som kissar fel, Ramses, Sylvester, Nemi och Luna. Så en tid till veterinären är bokad med Ramses och Sylvester för att utesluta ev sjukdom och helt enkelt bli på det klara med om de kissar för att de är sjuka eller för att de triggas av systrarna trubbel. Luna och Nemi kissar antagligen som skrivet indirekt pga luktsinnet. Nemi kissar nog även för att hon inte kan gå ut men hon vill heller inte ut, fast hon vill. Det är både kylan och hundar som skrämmer. Å där sen Nemi kissat blir definitivt en toalett för Luna, troligen även Ramses och Sylvester.

Ja ni hör vilken oändlighets lop vi är fast i och situationen är ohållbar. Vi har indirekt accepterat läget länge, lunkat vidare men nu börjar vi åter igen stirra allt i vit ögat.

Helst skulle vi vilja omplacera Nemi och Luna men vi är för realistiska och inser att det håller inte. Som bara ute katter kommer Luna lida, hon vill ha tillgång till ett hem inte bara ett exempelvis stall. Men den nya ägare som låter dessa töser vara i hemmet måste finna sig i två saker: det kommer kissas fel om inte annat så när det är kallt eller Nemi får syn på en hund och inte längre vågar gå ut. Där till: dem tuggar sladdar.

Det är också en sak som börjar göra att bägaren känns läskigt full. Vårt hem är upp tuggat där det inte är sönder kissat. Det medfödda felet i halsen gör att det kliar, vilket flickorna stillar med att tugga på allt. Det är tydliga tandmärken i dörrknoppar av trä, skärmväggar mm. Och framför allt sladdar. Vi tejpar sladdar och har på så sätt räddat liv hanken på några saker, en läxa vi lärde oss den dyra vägen. Många mobilladdare har gått sönder, antenn sladd till klockradio, antenn kabel till tv, hörlurar, datamöss, dvd sladdar mm. Telefon sladden rycker snart och dammsugarens sladden riskerar samma öde. Vi orkar inte mer.

Anledningen att vi stått ut så länge är att vi egentligen anser att man vet inte vad man får när man skaffar katt. Precis som när man skaffar barn som kan få ett handikapp biter man ihop och gör det bästa av situationen för sitt barn. Mina katter är mina barn men det finns fler möjligheter till hjälp med ett handikappat barn än en katt.

Mitt i allt känner jag också oro för Sylvester, Ramses, Gismo, Ztiss och Freya.
Sylvester har länge kissat stora pölar. Han är gammal och det är inte helt otänkbart att njurarna börjar ge sig. Vi ska inte måla fan på väggen innan vi vet något men risken finns. Om så är vill jag nog egentligen inte veta. Jag orkar inte höra klockan ticka, det räcker med att logiskt inse att så är det nog.
Ramses ja han är jag inte allt för orolig för. Hans fel kissande kan vara triggat av töserna eller så har han uvi igen. Det sista fixar man med pencilin.
Gismo min lilla TR katt. Än har han fler bra dagar än dåliga så vi tutar och kör, framför allt så länge han är så levnads glad men det går inte att blunda för att jag hör hans klocka. Han har inte många tänder kvar vilket viserligen inte i sig är slutgiltigt en katt kan leva utan tänder men tandkötts inflammationen gör hans käft blod röd, hela tiden får vi häva öroninflammationer och det vi misstänker är virus rester från kattsnuvan blossar allt för ofta  upp.
Ztiss gick ju för snart två månader sedan hastigt och helt oförklarligt upp i vikt. Han går inte ner och det sliter hårt på kroppen. Vidare har han fettknutor, vilket vi vet att det är men det känns inte bra.
Freya som pga sin övervikt har återkommande rump problem verkar få sina sämre faser oftare och längre tider. Hur övervikten har skadat henne vet vi inte. Hon verkar ha klarat sig från inverters skador men hur mår lederna? Inget syns men ja....
Å så det osäkra ödet för Nemi och Luna.

Okej jag är duktig på att måla fan på väggen det erkänner jag men en fråga snurrar i huvudet som jag inte kan bli av med: hur många bebisar ska jag behöva förlora på kort tid?