Idag har vi en harmonisk flock på tio katter som bor under samma tak. De har fri tillgång till hela lägenheten, bortsett från tre garderober, dag som natt. Som ni läsare vet skaffades alla tio inte på samma gång. Alla kommer från helt olika bakgrunder. Några bär på en del traumatiska minnen och andra, så som Ramses, har verkligen fått stå på sig för sin överlevnad som hemlös. Ligans olika medlemmar har varit i väldigt olika åldrar, några könsmogna och vissa sjuka när de kommit till oss. Några av katternas åldrar har vi ingen som helst aning om. Vi har gissat oss till vad som verkar troligt men det är just gissningar. Sylvester tas ofta som en åtta åring av veterinärer, han är 16 år. Så att gissa på ålder är inte lätt.
Att introducera en ny katt i flocken, framför allt efter hand som då det varit så många katter den nya katten ska fungera ihop med har inte varit det lättaste. I början gjorde jag många många misstag men jag lärde mig av dem. Det är det bästa med alla tabbar jag gjort som kattägare, att jag lärt mig så mycket. Här tänkte jag berätta om introduceringen av alla katter. De tidigaste gångerna minns jag inte alla detaljer av, tyvärr skrev jag aldrig dagbok då utan detta är första gången jag skriver ner det cirka 6 år senare.
I maj 2005 skaffade jag Matrix och även om min plan på den tiden var att bara ha en katt, jo tro det eller ej men det var faktiskt planen, insåg jag snabbt att Matrix behövde en vän. Då ägnade jag nog ingen tanke åt ålder, kön, personlighet eller ens rang för att få två främmande katter att funka tillsammans under samma tak. Jag tänkte inte ens så långt att det kanske kunde vara problem för två främmande katter att kunna leva tillsammans under samma tak. Så när Sylvester, en äldre katt jag funnit i en omplacerings annons, kom släpptes han direkt lös i lyan. Han var trött efter en lång och varm resa. Dessutom var han, av förståeliga själ, stressad över att komma till en ny miljö. I denna nya miljö fann han Matrix en mycket udda katt som precis vågat röra sig i lägenheten på grund av sin skygga natur. Redan andra dagen for Matrix och Sylvester ihop till min stora förtvivlan. En riktig kattfajt där pälsen flög och jag trodde de seriöst skulle ha ihjäl varann! Hur jag upplöste bråket eller vad jag gjorde direkt efter (minst lika viktigt) minns jag tyvärr inte idag. Det var tyvärr inte sista fajten men mellan Matrix och Sylvester. Jag förstod inte varför de bråkade utan var bara förtvivlad. Tillslut fick Sylvester flytta för jag insåg att han mådde mycket dåligt hos mig. Han var konstant stressad. Jag hade dock tur då Sylvester blott flyttade till husse, vi bodde inte ihop då. Redan innan hade Husses katt Ramses och Sylvester träffat varann. En dag när jag skulle hem till husse rök Matrix och Sylvester ihop. Jag vågade inte lämna dem ensamma hemma, hade ingen möjlighet att stänga in någon katt i ett annat rum varpå jag tyckte Sylvester kunde följa med mig. Idag skulle jag aldrig göra ett sånt drag. Idag hade jag stannat hemma oavsett vad. Att ta en stressad katt till en ny miljö är normalt sätt inte en bra idé. Jag hade dock turen på min sida, denna gång var det bra. Husse bodde litet och vi lät därför Sylvester och Ramses träffa varann direkt. De klickade utan problem ja de fann verkligen varann som återförenade bröder fast de inte var det. Det var efter detta som jag insåg att det bästa för Sylvester var att flytta och husse som också bara skulle ha en katt gick dock glatt med på en till.
Jag hade inte ändrat mitt tillväga gångs sätt när Hobbe några månader senare flyttade in. Matrix väste så Hobbe gömde sig under golvsockeln i köket och kom att bo där i nästan två veckor. När han till slut kom fram (efter att jag försök hur mycket som helst) tycktes Matrix tänka ”jaså är du här igen jaja”. Sen fungerade dem hur bra som helst ihop.
Ztiss kom till mig när han var 13 veckor. Där hade jag ingen tanke som helst på att försöka hålla denna lilla kattunge åtskild från de övriga två så han fick fri tillgång till hemmet direkt. Matrix och Hobbe såg aldrig honom som något hot. Däremot var han en energisk skitunge emellanåt enligt pojkarna men då Ztiss varken kunde klättra eller hoppa behövde bara Matrix och Hobbe hoppa upp på ett bord eller dylikt för att få vara ifred.
När det blev bestämt att Sylvester, Ramses och Husse skulle flytta in hos mig började jag fundera på behovet av en nätdörr. Ett tips jag fått från andra kattägare. Vi var mycket oroliga dels hur Sylvester skulle må av att bo med Matrix igen. Därtill trodde vi oddsen tyvärr var dåliga att Ramses skulle acceptera att bo med Matrix. Vi hade nu lärt oss att titta mer på personligheterna hos katterna. Ramses är så dominant och behöver kontroll något Matrix helt enkelt inte förstår. Så en nätdörr byggdes i all hast. Inte det snyggaste hemmabygget men den fungerade. Ramses och Sylvester fick bo i köket. Alla katter kunde dock nosa på varann genom nätdörren. Det var många nya möten då bara Matrix och Sylvester hade träffats förr. Ramses och Sylvester fann sig snart till ro i köket och de övriga utanför fann sig i att de inte hade tillgång till sitt kök utan att det var ockuperat av andra katter. Vi gick emellan och försökte vara ”lojala” mot de våra så de inte skulle tro sig vara utbytta. Nätdörren gav katterna möjlighet att diplomatiskt samtala men inte råka i luven på varann. De första dagarna var känslorna heta men snart låg katterna på varsin sida om nätdörren i vad som verkade vara en tyst kommunikation. Det var som om de försökte lägga upp en strategisk plan ”så här ska vi leva ihop”. Korta stunder öppnade jag sen dörren så alla katter kunde hälsa på varandra och vara tillsammans en stund. I början var det mycket spänningar mellan dessa fem katter och efter någon timme var jag tvungen att sära dem åt då det hela mest kan liknas vid en kokande kittel. Sakta men säkert började denna första liga finna varann och innan jag viste ordet av levde alla tillsammans. Sylvester hade inga problem med Matrix, så länge Ramses fanns i närheten.
Dessa första fem kan vi väl egentligen räkna som de ”planerade”. De kommande fem ”rasade” mer ner i våra knän men är inte mindre älskade för det. Innan nästa katt kom genom gick Ramses sin snopp amputation. Även då var nätdörren en dröm då vi kunde isolera Ramses i ett rum.
Lite mer än ett halvår efter samman slagningen av dessa två grupper kom så Freya in i bilden. Eftersom nätdörren funkat så bra vart Freya instängd i köket och de övriga fick vara utanför. Återigen gick vi emellan för att vara lojala mot vår liga men samtidigt välkomna Freya. Vi släppte sakta in några ur ligan in i köket för att hälsa på Freya men i en miljö där vi ganska lätt skulle kunna sära på katterna om det behövdes. Jag minns inte nu vem som först fick gå in och hälsa på Freya men jag kan tänka mig att det var hennes son Ztiss. Sist var nog dominanta Ramses och/eller udda Matrix. Väldigt snabbt kunde vi dock låta Freya vara en i flocken hon sågs aldrig som ett hot däremot pusselbiten som behövdes i en flock med ungkarlar. Det ända som var problem var att Freya försökte vakta all mat vilket vi löste ganska snabbt. Se hennes berättelse på hennes sida.
Sedan flyttade vi från 48 kvm till 102 kvm och med det en nätad balkong.
Ett halvår senare fick vi nödropet om Gismo en ung men väldigt sjuk katt. Just för att han var så sjuk behövde han hållas isolerad för att inte kladda ner hela lyan. Då vi inte har fönster i badrummet gjordes köket iordning med nätdörr. Mattor togs ut etc. Trots att Gismo var så sjuk var han för rastlös för att vara helt instängd och han hade för mycket separationsångest för att lämnas ensam. Vi ville dock inte att vår liga skulle känna sig utbytta av nykomlingen och det vart svårt att räcka till. Därför fick ligan ganska omgående komma in i köket och hälsa på Gismo under våra vakande ögon. Smittorisk fanns men sjukdomen fanns i hemmet, i våra kläder osv att det utgjordes ingen större ytterligare smittorisk att låta katterna träffas. Vi fick ha is i magen och hoppas vaccineringen ligan hade räckte.
Om jag inte missminner mig helt var Ztiss en av de första som fick gå in i köket. Han är vår ”snälle jätte”. En katt vi aldrig behöver vara orolig för ska bråka med andra katter. Poängen var just att Gismo skulle få vänner, bundsförvanter, i hemmet en eller två katter i taget och på så sätt slussas in i hemmet. För även om det då inte var bestämt att han skulle stanna skulle han bo hos oss ett tag och vi behöver alla katter under detta tak att fungera ihop. Hobbe är en diplomatisk katt som aldrig söker bråka med andra katter men att stänga in honom är svårt. Sylvester fick också gå in tidigt då Gismo var en liten bebis i sättet något Sylvester brukar gilla. Egentligen var det bara Freya och framför allt Ramses som fick vänta med att hälsa på Gismo. Freya mest för att hon var ointresserad och Ramses för att han är ledaren som tar sin roll på lite för stort allvar ibland. Så småningom fick dessa två självklart också komma in i köket och hälsa på Gismo. Ramses första möte med Gismo varade väl någon minut innan han blev utslängd ”på grund av stöddigt beteende”. Ramses må vara ledaren men vi är ledaren över honom och visar tydligt vad som gäller under vårt tak. Några tillrättavisande senare började Ramses fatta, vilket är det som är så bra med honom. Ramses är smart och förstår samband: ”jag gör så därför händer si”. Sånt förstår inte Matrix exempelvis alls. Just för att Gismo var sjuk vart hela introduceringen speciell. När hans mage var okej kunde han i korta stunder få vara utanför köket som kom att bli hans fristad. Han utforskade lite i hemmet men sökte sig snart tillbaka till kökets trygga vrå.
Vi kommunicerar mest med våra katter via kroppsspråk. Om våra katter går för långt kommer de inte undan med det. De blir isolerade eller satta i skamvrån en stund så de lugnar ner sig. Lite beroende på katt dock. Matrix fattar inte och Hobbe blir livrädd. Därför är vi också alltid noga med att genom vårt kroppsspråk att visa de som fanns i hemmet sen innan att de inte blir utbytta eller som många av våra katter trott ”hjälp detta är ett jourhem nu ska jag flytta snart” när en ny katt kommer. I alla fall verkar de tänkt något snarlikt. Så när Gismo behövde sällskap på natten sov jag på andra sidan nätdörren. På så sätt fanns jag med ”mina katter” men också var nära Gismo.
Vid en av Gismos första upptäcktsfärder i hemmet fann han att det bodde en röd läskig drake under ena sängen. Det var Freya som mest väser för hon vill att katter ska hålla ett avstånd, hon vill inte ha dem för nära inpå. Detta gav dock Gismo respekt för Freya och än idag går han gärna i lite vida cirklar runt henne.
Efter en månad eller två levde Gismo glatt med de övriga i hemmet och vart bara instängd i köket när hans mage la av helt vilket hände allt mer sällan. Sen vart han könsmogen. Ramses vart oxtokig och det är ju ett naturligt beteende. En könsmogen hankatt är ett hot för en ledare. Vi beställde tid till veterinären, plugga i en så kallad Feliway som ger en lugnande effekt samt gav Ramses zyklene. Det tog i alla fall udden av det hela.
Nemi och Luna fann jag ute i området där en vän bor. Så de fick först bli instängda i hans badrum medan jag gick hem och hämtade en transport bur. Väl hemma gav jag husse förvarningen att en katt, nja två denna gång, var på väg och han ställde i ordning köket. Nätdörren hade vi plockat ner så han monterade upp den igen. Nemi och Luna var från dag ett små yrväder. Vi ville dock hålla dem isolerade och göra en långsam introducering. Helt enkelt skynda långsamt. Därtill var detta första gången vi tog in två samtidigt. För att tillgodose dessa energiknippen lite lyfte vi in en klösmöbel i köket. Luna var minst lika bestämd som Ramses, Nemi var lite lugnare. Deras sinneslag hade också en stor betydelse till att introduceringen fick ske lite pö om pö. De fick köket medan övriga hemmet var ligans och vi visade tydligt att alla måste fungera ihop. Många katter blev tillrättavisade och Nemi/Luna som vi inte kunde banna från köket blev istället lämnade ensamma när de gick fel tillväga. Snart lärde sig tjejerna husets regler och levde fritt med alla. När Luna vart könsmogen såg inte Ramses det som något hot utan vara bara väldigt villig och ivrig med att ställa upp. Ganska svårt när man är både kastrerad och snopp lös, försöka duger dock.
Ronja kom en kall höstkväll mager och hungrig. Hon skulle behöva äta lite mat i taget långsamt en stor orsak till att hålla henne isolerad då de övriga i ligan måste ha fri tillgång till mat. Det var dock tydligt att hon var en liten tuff brud med skinn på näsan så de övriga fick hälsa på henne ganska omgående även Ramses som vart satt på plats. Han sniffa henne i baken och hon blängde skitförbannat på honom samtidigt som hon viftade med en tass. Ramses blev så paff att han satte sig stumt ner sen vart hon en av hans favo brudar.
Även den direkta tiden efter att en ny katt fått ta del i flocken och hemmet är vi hela tiden med på noterna. Det kan ta dagar innan vi släpper på kontrollen just för att låta katterna veta vad som gäller. Som när Gismo vart en ny medlem i flocken. Ofta ville Ramses bli stöddig och ge sig på lillskiten utan anledning. Varpå vi hindrade Ramses gång efter gång. Genom att vara konsekventa visade vi Ramses att ett sådant beteende accepterade vi inte. En orsak dock till att Ramses moppsa sig så mycket mot Gismo och än idag gör det emellanåt är att Gismo inte fattar kattspråket alls. Han stirrar gärna katter eller människor i ögonen utan att fatta att detta är att utmana, ja enkelt sagt bjuda upp till en fajt.
Det låter kanske som jag går hårt åt Ramses men faktum är att han är nyckeln till att vi idag har en fungerande flock. Han är ledaren som visar vägen och med, oftast, rättvis tass korrigerar det som kunde leda till något värre.
Det handlar inte bara om introdusceringen utan även att visa vänligt men bestämt vad du som ägare tolererar. Emellan åt ryker katterna så klart ihop i en riktig kattfajt. Detta beror bland annat på missförstånd eller att någon katt inte mår bra av någon anledning men oftast på grund av att vi har tappat bollen.
Jag minns en gång då Sylvester och Matrix rök ihop, efter det att vi flyttat ihop. Det hela var en kedjereaktion som jag borde sett och förarbetat för att det inte skulle hände. Husse var bortrest vilket gjorde att Ramses deppade ihop då ingen annan än husse kan tillgodo se denna kung till 100 %. Detta gjorde att Ramses var ur gängorna som flockledare vilket gjorde att Sylvester vart stressad. Så när Matrix ”titta fel” på Sylvester slog det slint.
Introduceringen tar därför aldrig helt slut. Vi är alltid med och styr och det märks tydligt när vi tappar tömmarna.
