Senaste

Matrix har en dålig tand period. Han försöker att inget visa men hans tålamod är mycket kortare, mer lätt irriterad främst mot de andra katterna. Troligen mycket till följd av att han är lite hungrig. Han äter helst blötmat men det kan jag inte servera i för stora mängder.

Sylvester är lika pigg som alltid och tigger non stopp att bli borstad.

Ramses var ute en sväng igår men tydligen var inte allt så där perfekt som kungen önskar och han ville ganska snabbt in.

Hobbe har börjat våga bli "instängd" i sovrummet så jag kan ge honom en ostörd lekstund. Snören är det bästa som finns.

Ztiss är i en mys pys fas och vill gärna ligga på rygg i famnen då man sitter ner. Att ha honom på rygg i famnen stående går inte sen han vart en stor pojke.

Freya blev idag rakad i vanlig ordning för att enklast kunna hjälpa henne med rump hygienen. Hon "knorrar" ofta vid våra fötter tydligen övertygad om att vi glömt henne. Att jag till och med lyckas klappa henne i sömnen, enligt husse, räknas visst inte.

Gismo är även han i en mycket dålig tandperiod. Han visar dock tydlig hur han mår och är lätt att hjälpa. Han klagar inte över att bli ännu mer bebis behandlad och få mumsa rå nötfärs.

Nemi har tyvärr börjat kissa fel igen och vi vet verkligen inte vad mer vi kan göra. Hon vill något men vad blir vi inte kloka på. Det kan hända att hon, eftersom hon hittades ute, har fått försmak att vara utekatt men hon visar inga signaler på att det är det som hon vill.

Luna bankar skiten ur barbapapa när den är tom och som om vi inte hörde det följs smällen snart av ett högt klagande jamande.

Ronja har blivit så trygg och gosig. Hon har mycket mindre seperations ångest. Fast hon följer gärna sin älskade husse i hälarna på kvällen för att inte missa att somna i hans famn när han gått och lagt sig.

För att magarna ska klara den extra blötmat som serveras just nu kokade jag idag morotspuré. Tro INTE dessa bortskämda barn kan tänka sig att äta färdig köpt. Onej det ska vara mammas hemkokta. Tur att man kan göra mycket på en gång och frysa in. Det är också tur att vi har stor frys. Katterna har nästan en hel hylla själva med allt från morotspuré, kyckling och nötfärs.

Just nu har nattens gatlopp tydligen börjat. Så länge jag sitter här blir jag inte "överkörd" i alla fall. Min lilla älskade skeenande elefanthjord.

Slumpen

090626 
Telefonen ringer. Det är husse "Vet du om någon saknar en röd/vit katt?" På vägen hem har han mött en gosig röd/vit hane som inte vill lämna honom ifred.  Katten tycks vara hungrig och är lite smutsig. Jag känner dock inte till någon sånn katt som är på rymmen men tar en extra titt på annonserna och hittar en som stämmer på beskrivningen husse ger.

Så husse bestämmer sig för att bära hem katten, om denna går med på det, vilket den gör utan minsta protest. Jag förbereder ett rum.

Det visa sig inte vara katten i annonsen. Så vi försökte leta bland annonser över hela landet. Det var lika bra efter vad vi hade lärt oss om Oliver/Oskar. Annonsdjungeln visade sig dock vara ett mörker. Visa annonser hade ingen bild och några var över ett år gamla. Visst katter kan vara på rymmen länge det vet vi väl och har han rymt, blivit in plockad och rymt igen skulle han inte vara mycket magrare än han var. Ändå började vi fundera över om vi plockat in någons ute katt? Ibland är det jätte svårt att se skillnaden på en utekatt, en som är på rymmen eller hemlös.

Tassarna var jätte skitiga och då det var snus tort ute borde det betyda en längre promenad. Klorna var slitna och öronen lite skitiga. I övrigt var katten mager men inte ut svulten, jätte kelig och fullt hanterbar. Självklart fanns det ingen öronmärkning eller halsband.

Jag ringde polisen för att anmäla katten som upphittad men det gav inget. Det ända polisen sa var: "Ähh det springer katter över allt". Efter lite tjatande kollade de anmälningar som gjorts och ingen stämde på min beskrivning. Jag hann tyvärr inte uppge mitt namn eller telefon nummer då de bara la på luren. (1½ år senare när jag hittade Ronja hade de ändrat sina rutiner avsevärt.)

Nästa steg vart därför att kolla efter chip men detta var en fredag så veterinärer var svåra att få tag i. Än svårare vart det när det visa sig att alla när liggande veterinärer hade semester. Vi har själva inte bil eller ens körkort och våra vänner ("chaufförer") var också på semester eller jobbade. Efter att ha ringt runt fann jag en som kunde skjutsa mig till en veterinär i andra änden av stan som hade öppet. Väl där visade det sig dock att dem hade tappat bort sin scanner. Så vi åkte vidare till polisen som hade en scanner men ingen visste inte hur den fungerade. Polismannen som hjälpte oss var uppenbart rädd och lite "äcklad" av katter. Jag kunde dock visa hur scannern fungerar. Tyvärr hade inte katten något chip.

Det var en väldigt otäck känsla att inte veta om man hjälpte en hemlös katt alternativt en på rymmen eller om det var någons ute katt som jag "nappat" och åkt runt med. Jag förstod än mindre hur man kan ha ute katt. Vem som helst kan ju plocka in ens pälskling och alla behöver ju inte vara snällt sinnade.

Det bästa här efter var att sätta upp flygblad i området katten hittades i. Tyvärr hade skrivaren gett upp så jag fick skriva flygbladen för hand. När jag var ute och satt upp lapparna kom jag att  prata med en kille som berätta att några kvällar innan hade en katt suttit på hans balkong. Han hade tagit in den, mata den och släppte sen ut den igen. Just då kände jag inte för att leka moral tant och berätta hur lagen är fast man borde ta varje tillfälle i akt att lära folk för att höja kattens status. Tyvärr kunde han inte säga så mycket mer än att katten var röd. Vi bor väldigt nära varandra så sannolikheten att det var samma katt var stor.

Vår lille gäst åt som om det var länge sedan han såg mat. Första måltiden jag serverade tänkte jag inte så mycket på det men varje gång jag gav honom mat, lite i taget för att vara på säkra sidan, åt han glupsk och var helt focuserad.

Dagen efter ringde kattens ägare mig. Han hade sett lapparna jag satt upp. Katten som hette slumpen var en ute katt men hade redan innan vi tagit in den inte varit hemma på två veckor. Så indirekt var den på rymmen och ägarna hade letat efter honom. Hur man kan ha en ute katt i detta område förstår jag inte då jag bor vid stora vägar mm men ägaren tycker det är synd om katter som inte får gå fritt ute.

För att jag skulle vara säker på att jag lämna katten till sin ägare bad jag dem ta med bilder på sin katt. Jag kände ansvar för Slumpen och ville inte lämna honom till vem som helst. Bilderna visade dock utan tvivel att katten jag hade var deras. När de var här för att hämta hem honom, ett kärt återseende för så väl katt som ägare, passade jag på att leka moral tant. Jag informerade dem hur enormt viktigt det är att id märka sin katt. "En katt utan märkning räknas som hemlös och kan bli avlivad eller omplacerad utan att ansträngningar görs för att finna ägaren." Enligt lagen. De skulle id märka Slumpen och de skulle överväga att hålla honom inne.

Vi har sedan detta träffat Slumpen ute. Så han är åter igen ute katt dock har ägarna id märkt honom.

Både Oliver/Oskar och Slumpen har lärt oss mycket ang hur vi ska gå till väga när vi hittar katter ute. Idag känner vi de flesta ute katterna i området och vi försöker hålla oss uppdaterade på vilka katter i närområdet som är på rymmen. Hittar vi katter ute tar vi med i beräkningarna vilken årstid det är, hur gammal vi tror katten är, vilket skick den är i osv osv. Ibland är det lätt att veta vilka som behöver hjälp, ibland inte.