Jag vet inte om mina katter är mina ibland. För ibland är vi verkligen varanns raka motsatser. Jag gillar INTE sommar värmen men tydligen gör mina katter det. I alla fall de som vill ut i sele.
Fyra dagar i rad fick Nemi komma ut, för att få henne att inse att vi tänkt om och att detta är något hon kommer få göra. Jag hoppas dock kunna dra ner på frekvensen lite. Fast värmen varit olidlig i mitt tycke har Nemi njutit.
Härom dagen tog Husse ut Nemi och jag Luna. Systrarna trubbel är verkligen varandras raka motsatser. Nemi har en väldigt utåt riktad energi och ska ute jaga fåglar, klättra i träd och bara promenera fram och tillbaka. Luna hittar en bra plats gärna på en sten i vattnet sen sitter hon där. Hon nöjer sig verkligen med att titta på allt som skeer utan att direkt ta del i det.
Idag hivade jag ut Ronja för första gången på länge. Ja vi försöker hitta en ny rytm där Nemi får komma ut mycket och det tar alltid lite tid innan man hittar den nya rytmen som ger alla sina stunder.
I alla fall. Ronja, Teapot, som förr bara ville bli ned släppt och springa hem har nu verkligen blivit en modig tös. Så länge hon vet att jag är med det vill säga hon har inte förlorat bekräftelsen på att hon idag har ett hem går det riktigt bra att vara ute. Hon är en blandning av hur våra selekatter beter sig. Skuttar runt och jagar som Nemi. Hon tycks tycka det är vi som sitter i kopplet precis som Ramses tycker och hon gillar att i kortare stunder stanna upp och iakta som Luna. Idag fick hon dock för sig att gräs var hemskt. Fast det inte var högt eller ens fuktigt ville hon helst gå på asfalten. Detta satte mer krav på mig att hålla utkick efter cykel trafiken som hon själv föga brydde sig om.
Att jag är väldigt överbeskyddande över mina bebisar är nog något ni mina kära läsare har förstått om inte annat så mellan raderna. Det är få personer jag känner mig trygg att lämna mina katter med. Framför allt barn har jag tyvärr fått uppleva kan bete sig lite för framfusigt mot katterna och är därför lite reserverade emot. Så idag blev jag obeskrivligt glad när ett barn gick emot alla mina fördommar.
Hon kom fram medans jag ännu bar Ronja på armen och fråga om hon fick hälsa. Hon hälsade sen så försiktigt och ödmjukt på Ronja. Sen pussade hon Ronja spontant på huvudet så ömt och kärleksfullt. Det var nästan så att jag (!) hade kunnat låta henne hålla i kopplet en stund. Nu var hon på väg hem med kompisar. Vilket egentligen gjorde mötet än mer speciellt, hon våga visa denna sida för sina vänner.
När vi kom tillbaka upp i lägenheten var min plan att ta ut Ramses. Han tittade på mig som om jag var en komplett idiot. Han låg högt på en hylla och spanna över kunga riket, det räckte tydligen idag.
Luna och Nemi hade "försvunnit" det vill säga att de låg och sov någonstans. Så det blev en vattenlek, som ni sett. När jag sen skulle ut började det regna. Så idag har Nemi inte fått någon promenad men det kommer fler dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar