I natt stängde jag in mig i sovrummet med Sylvester då han inte fick äta innan tand operationen. Vi har ännu inte börjat på allt vad special foder heter utan kör på gammalt foder ett litet tag till varpå de andra katterna fick fortsätta ha fri tillgång på maten under natten.
När man isolerar Ramses får man inte sova för han ylar som om han tog i från svans tippen, det behövs knappast sägas att sömnen uteblir och att mitt humör blir ganska kort.
När man isolerar Sylvester får man inte heller sova men det går inte att vara sur på honom. Han spinner så det donar, tvättar en tydligen mycket smutsig matte och buffar så att man i omgångar tror att han planerar att extra knäcka som murbräcka. Men han är så glad, spinner så ljuvligt att man kan inte bli sur på honom. Det går inte fast man är vaken hela natten.
I morse ville inte Sylvester vara instängd själv medans jag gjorde mig i ordning. Så jag gick direkt ut i köket för att ta bort maten. Det kan verka logiskt när en katt inte får äta men väldigt korkat när den katten är Sylvester. Efter 12 timmar utan mat längta han inte efter torrfoder utan citronmellissen! Han hann få i sig ett blad innan jag tog bort örten. Min älskade art konfunderade katt som inte ens fattat att katter inte gillar citron. Kan tilläggas att han älskar citron vatten. Dem glasen kör han ner hela tassen i och slickar sen förnöjt i sig från tassen som får agera slickepinne.
Veterinären gjorde en hälsoundersökning och konstatera att Sylvester 17 år inte kan vara mycket mer än 10 i det skick han är i, njurar till trots. Snacka om att sånt gör en matte glad! Matte pussade på farfar innan han stoppades in i buren igen och bars iväg av sköterskorna. *Mitt hjärta sprack*
Väl hemma drog jag igång datorn och för en sekund glömde jag mig och väntade mig den vanliga morgon rutinen men ingen Sylvester kom och krävde borst stund. *Snyft*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar