Idag har jag hädat. Ja.. som kattägare har jag begått den grövsta av alla synder. Jag snuddade vid tanken på hur mycket bättre det vore att vara hund ägare istället. Förlåt jag förtjänar verkligen all utskällning som kan tänkas komma i kommentator fältet.
Katter är svår flörtade varelser. Ge man dem all tid, all tålamod och all kärlek man över huvudtaget förmår får man en nära relation med dem. En hund söker en kompis. Erbjuder du en hund en gos eller lek stund kommer den nio av tio gånger jubla av glädje: "Toppen ide kompis det gör vi" och ställer glatt upp. En katt skulle aldrig sälja sig så billigt. De leker eller gosar när DE vill. Att det passar eller inte passar dig bryr dem sig föga över.
I morse ville Nemi ut men jag hade annat att uträtta först, vilket jag gjorde. När jag kommer hem möter några glada katter, bla Nemi, mig i dörren dvs de katter som ändå inte gjorde något annat. Att släppa vad man håller på med är under en katts värdighet.
Tanken slog då mig att jag hade ju ändå ytterkläderna på mig så det var ju perfekt tillfälle att ta ut Nemi. Sagt och gjort jag tog ner kopplet.
En hund hade vi blotta ljudet hoppat upp och ner av lycka. "Ja kompis låt oss gå ut". Nemi hade hälsat klart och lunkat vidare. När hon så av en slump kom ut i hallen, såg mig stå med koppel i handen flydde hon under sängen. Hon vet att kopplet betyder att hon ska få komma ut men hon tänker inte vara lätt flörtad inte. Jag ville inte när hon ville så inte tänker hon sammarbeta inte.
Hemmet är städat så jag vill inte gå in med skorna och jag orkar inte bevisa min kärlek igen. Efter att ha lockat ett tag utan katt i sikte ger jag upp. Jag tar av mig ytterkläderna och suckar högt: "skyll dig själv Nemi". Väl ute i köket kommer Nemi och stryker sig mot benen. Hennes kroppspråk som jag kan ack så väl säger "ska inte vi gå ut", "snälla mamma jag vill ut" "ska vi gå ut nu", "det vore så kul om vi gick ut", "ska jag inte få komma ut idag".
Å vist sjutton suckar jag, tar katten under armen och drar på mig kläderna igen. För det är ingen ide att "stå på sig". Hon kommer ikväll i så fall kissa ner hela hemmet och det var inte riktigt den fredagskvällen jag hoppades på. Det är heller ingen ide att få en förstörd kväll en gång för att markera vart skåpet ska stå för hon kommer inte lära sig. Hon är ju katt hon har inte gjort något fel, hon gör aldrig något fel.
Önskade att jag var hundägare....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar