Tillbaka från veterinären

Idag  har vi varit hos veterinären med lilla Gismo. Den panik han får av att sitta i bur, att lämna hemmet, skär i våra hjärtan men ibland måste vi vara elaka för att vara snälla. Som tur var hade vi hittat "chaufför" så resan till veterinären vart ganska kort. Veterinären var lika förbryllad som vi. Gismo hade öronvax och var irriterad i örat men det syndes att det värsta var över i och med behandligen vi hade satt in. Han har kraftig tandköttsinflammation men i övrigt såg tänderna okej ut. Självklart nös inte Gismo en ända gång när vi där så veterinären fick ingen bra chans att göra en bedömning på nos besvären. Lungor och hjärta lät bra och allt i kroppen kändes bra. Ändå höll veterinären med oss om att Gismo såg "risig ut" men varför? Om det är många bäckar små som gör att han känner sig ur gängorna eller om örat/tänderna är värre än vad vi ser vet vi inte. Dyra blod prover togs och svaren kommer senare idag. Är dem utan anmärkning ska Gismo få lite smärtstillande samt örondroppar för att se om det kan få honom att kom igång igen. Det kan även vara så att den svåra kattsnuva han hade när han kom finns det liksom rester av i kroppen och att detta blossar upp emellan åt. Jag är även inne på att gå tillbaka till nästan ruta och intensivt stödmata varannan timme under några dagar. Små portitoner fulla med näring, snälla mot mage och tänder. Det har hjälpt förr.

Stressen vart tillslut för mycket för Gismo och två stora olyckor hände i buren. Husse gjorde rent så gott det gick. Vi hade tyvärr glömt tänka till att det var Gismo som skulle till veterinären. Då ska vi egentligen ha med extra handdukar, plastpåsar för ned kissade filtar osv osv. I dag hade det dock inte spelat så stor roll då Gismo ändå hann få den ned kissade filten över sig. I alla fall han fick sitta i den halvt rengjorda buren, ned kissad tills vi kom hem.

Då började nästa tortyr. Duschen. Vi har många gånger här i bloggen berättat om den mardröm det är att bada Ztiss.. han är en enkel match jämfört med Gismo. Dessutom till skillnad från Ztiss som bara inte vill och är envis får Gismo svår panik. Han hyper ventilerar och kissar på sig. Ja han är helt skräckslagen stackarn.

Nu sitter han och skakar. Vi försöker ta han i famnen men han vågar inte riktligt lita på oss i denna stund. Ska ta och servera mat här näst.

En liten god nyhet fick vi dock, han har gått upp i vikt. Vi har många katter som vi försöker hålla nere vikten på men Gismo är den vi kämpar för att han ska behålla eller gärna gå upp i vikt. Majsvällingen har hjälpt till!